Arkiv för månad: augusti, 2011

Författare: Marlen Haushofer
Titel: Väggen
Utgivningsår: 1962

Den här boken har några år på nacken och likt The Iron Heel också placerats i bibliotekets magasin men där slutar också likheten. För trots det luggslitna utseendet, så var detta en liten pärla och historien slukades i ett svep.

Huvudpersonen som man aldrig får veta namnet på är på besök hos två vänner i deras alpstuga. En kväll går paret ner till den lokala krogen och när huvudpersonen vaknar morgonen därpå har de två inte kommit tillbaka. Så hon bestämmer sig för att promenera ner till byn för att ta reda på vad som har hänt dem. Som sällskap har hon parets hund som vandrade hem tidigare under kvällen men de kommer inte fram till byn, då en genomskinlig vägg blockerar deras väg. Snart visar det sig att hon är instängd och att människorna och djuren på andra sidan har dött.

Jag är ingen direkt fan av postapokalyptiska historier, men det här är riktigt bra. Bland annat för att det är en kvinna i huvudrollen, som vet om sina brister som överlevare. Exempelvis så går det ett tag innan hon kommer på att hon kanske behöver ransonera sina livsmedel. För hoppet att hon ska bli funnen finns där men alltefter som tiden går, slår det henne att sannolikheten inte är så stor att någon annan är i livet.

Det är en riktigt sträckläsare, då det är intressant att se hur hon ska klara vardagen. Hur hon håller tankarna i styr och hur hon nu när alla är döda kan kosta på sig att vara ärlig i sina tankar och känslor i den redogörelse som hon för. Sedan är historien upplagd så att man vet att något otäckt kommer att ske men man vet bara inte när.

Annonser

Så har ännu en kulturfestival avslutats med det numera klassiska inslaget med ett långt bokbord på Drottninggatan. En dag om året är det riktigt trevligt att spatsera på denna gata som annars vanligtvis tillhör de gator som jag till största del försöker undvika. Med ett trevligt sällskap, ett fint väder och böcker i mängder så brukar detta vara en en årets höjdpunkter men i år kändes det rätt lagom att bara att ha avverkat  halva delen.

Tre böcker blev det som fick följa med hem. En bok om ruiner som bland annat tar upp fascinationen för ruinromantik. Något som har florerat i århundraden, i olika skepnader. Från när man anlade en egen liten ruin i trädgården till dagens Urban Explorers.

En annan liten bok som handlar om ballonger och luftskepp, mest för att jag fascineras av zeppelinare. Trots deras storhet så ser de samtidigt så graciösa ut.

Sedan hittade jag en liten godbit, eller i sanningens namn fanns det flera men jag valde att bara köpa en som ett bevis på hur kärleksfullt vissa behandlar sina böcker. I en låda märkt med Science Fiction, så låg flera små inbundna böcker. Det visade sig nämligen att någon har tagit tid och lagt ner, förmodar jag, en stor summa pengar på att binda in sina SF-pocketar. Pocketböcker som i sin tur inte kan ha kostat många slantar och som av många ses som skräplitteratur, har fått en påkostat ny kostym. Boken innehöll två romaner av Harry Harrison, ”Captive Universe” och ”Make Room, Make Room”. Den senare har filmatiserats med Charlton Heston i huvudrollen under namnet Soylent Green.  Jag kan inte i ärlighetens namn komma på vilken bok jag skulle kosta på att binda in, vet du vilken du skulle välja?

Författare: Jack London
Titel: The Iron Heel
Utgivningsår: 1907

Jag ger upp.
Jag kan inte uppbringa tillräckligt med engagemang för att orka läsa ut den här boken. Historien är tradig och så politiserande att de 225 sidorna känns som en oövervinnelig mängd. Jag skulle kunna ge en mängd orsaker till varför jag inte vill läsa ut boken men jag vill heller inte skriva något försvarstal. Även fast det känns som en kardinalsynd att inte läsa ut en bok som påbörjats. Jag lämnar helt sonika tillbaka The Iron Heel, så den åter får placeras i magasinet, oläst.

 

 

Författare: Kurt Vonnegut
Titel: Player Piano
Utgivningsår: 1952

I det självspelande pianot är det ett fåtal som fortfarande har ett arbete, då maskiner har tagit över inom de flesta områdena och gjort mänsklig arbetskraft överflödig. Allteftersom maskinerna inkorporeras i samhället kan den som igår hade ett arbete, idag vara utan. Tid har sparats in men problemet är att människorna inte riktigt vet hur de ska hantera sin sysslolöshet och tycker att det är skönt när en maskin inte fungerar som den ska, då det för med sig att de får något att göra.

Paul Proteus är ingenjör och lever i skuggan av sin far, som var en av huvudaktörerna i utvecklandet av det helautomatiska samhället som nu existerar. Proteus står i begrepp att bli befordrad men börjar mer och mer bli tveksam över om han vill vara en del av detta samhälle. Istället köper han en bondgård och överväger om han ska överge sin nuvarande livsstil och bosätta sig på gården. Andra har dock helt annorlunda planer för honom. Dels blir han en figurativ ledare för motståndsgruppen spökskjortorna samtidigt som han får uppdraget att infiltrera nämnda grupp.

När jag bestämde mig för att läsa den här boken trodde jag att att fokus mer skulle ligga på hur ett helautomatiserat samhälle skulle vara konstruerat. Istället placeras historien på det individuella planet och visar på sällsamt sätt hur nyckfullt samhället trots allt kan vara. Hur den som befinner sig på en hög nivå i samhället, trots allt är utelämnad, inte åt maskinernas, utan åt andra människors val.

Författare: Kou Yaginuma
Titel: Twin Spica
Utgivningsår: 2010

Det finns drömmar som är så starka att inte ens tragedier kan hejda dem. För Asumi är drömmen att bli astronaut en sådan. Allt sedan hon var väldigt liten har hon tittat på stjärnorna och längtat ut i rymden. Vid sin sida har hon Herr Lejon som är ett spöke av en av de astronauter som omkom när Japans första bemannade raket (Lejonet) strax efter start kraschade i staden Yuigahama.

Asumi har utan att berätta för sin far, sökt in på astronaututbildningen. En av de som skadades när Lejonet kraschade var Asumis mamma. Hon skadades så svårt att hon hamnade i koma och avlider flera år senare.

Huvudhistorien rör sig krig de prov som Asumi tar för att bli antagen till utbildningen och de prövningar som uppkommer vid ett testtillfälle då de sökande stängs in i ett rum under sju dagar, då minnen från Asumis barndom kommer fram.

I de två kortare historier som följer får vi stifta närmare bekantskap med Asumi, hennes pappa, Herr Lejon och andra i närheten som förlorade något eller någon i samband med olyckan och deras väg tillbaka till vardagen.

Det är en berättelse med melankoliska inslag men den är trots allt en historia om längtan och hopp. Jag har bara läst den första volymen men del två och tre är beställda och jag ser fram emot att läsa dem när de kommer. För det här är riktigt bra, även om den stundtals öppnar tårkanalerna. Åtta volymer har kommit ut, så det ser ut att bli en riktig långkörare.

Kuriosa. Spica är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Jungfrun. Den är en så kallad binär stjärna eller en dubbelstjärna som är två stjärnor som cirkulerar kring varandra.

Författare: Hisae Iwaoka
Titel: Saturn Apartments
Utgivningsår: 2010

Jorden har blivit förklarad naturreservat så alla invånare har evakuerats till ett enormt lägenhetskomplex. Detta är format som en ring som ligger runt jorden på 35 kilometers avstånd, så de som har tillgång till fönster i sina lägenheter, kan se jorden de lämnade bakom sig. Strukturen är uppdelad i de nedre, mellan och övre regionerna. I de nedre nivåerna, som  nästan bara har tillgång till artificiellt ljus, lever Mitsu.

Mitsu har precis avslutat skolan och ska börja jobba som fönstertvättare, det yrke som hans far hade innan han försvann under ett arbetspass. Mitsus far är förmodad död, då de atmosfäriska förhållandena utanför (-40 grader Celsius) gav honom en liten chans till att överleva.

Detta är en berättelse med SF- element, men det är främst en  historia som rör sig kring människorna i Mitsus närhet och de människor som han tvättar fönster åt. Deras vardag, drömmar och förhoppningar och längtan tillbaka till jorden. Det har i skrivandets stund getts ut tre volymer av Saturn Apartments och allteftersom berättelsen och karaktärerna fördjupas blir jag mer nyfiken att följa dem och se hur framtiden ska te sig.

Hisae Iwaoka har även skrivit den fina Drömmarnas djup som är utgiven av Ordbilder förlag. I september i år kommer de även att ge ut Aomanjuskogen.

Simon säger har också recenserat Saturn Apartments