Arkiv för månad: oktober, 2012

Titel: Halloween Part
Författare: Agatha Christie
Utgivningsår: 1969

När det gäller mord är det nog inte många som frivilligt skulle kliva fram i rampljuset. I skenet från en Jack-o’-lantern, så tillkännager Joyce att hon har bevittnat ett mord och senare på kvällen hittas hon dränkt i karet där man tidigare under Halloweenfesten har försökt att fånga äpplen med munnen.

Det är en klassisk Pojken och vargen-historia där alla misstror vad Joyce har sagt. Så det blir för Hercule Poirot att inte bara hitta en mördare utan även att få fram om Joyce talade sanning eller inte.

Detta är min första roman som jag har läst av Agatha Christie och även om jag kan tycka att mordhistorien var ganska beige, så fanns det andra kvalitéer som jag uppskattade. Christie har ett finurligt sätt att uttrycka sig på och det finns även en humoristisk ton i sättet hon beskriver personerna men även mellan karaktärerna sinsemellan.

En intressant tidsmarkör i Halloween Party är diskussionen om datorn. Poirot beskrivs av sin vän som en vandrande dator, då han tar in, sorterar och bearbetar en massa information. Boken gavs ut 1969 men redan då i stordatorernas tid, så är datorn orsaken till allt krångel.

I know that there is a proverb that says ‘To err is human’, but a human error is nothing to what  a computer can do if it tries.

Annonser

Titel: Ond kemi. Berättelser om människor, mord och molekyler.
Författare: Ulf Ellervik
Utgivningsår: 2011

De cyanidpiller som doktor Glas i Hjalmar Söderbergs roman med samma namn, använder sig av för att ta livet av prästen Gregorius, hade med all sannolikhet bara gett Gregorius frätskador i munnen. Cyankalium är ett tämligen instabilt ämne som i kontakt med koldioxid och vattenånga, bryts ner till myrsyra och cyanväte. Cyanvätet ångar bort och kvar blir kaliumhydroxid och kaliumkarbonat. Frätande ämnen som mest ger munblåsor än en faktiskt biljett till floden Stynx.

Annat som Ellervik tar upp och ger en förklaring till, i sin utmärkta bok är hur ljuslågan på ett stearinljus i rymden kommer att se ut. Att det förmodligen inte var tujonet i absinten som gjorde människor galna, utan att detta berodde på den höga alkoholhalten, som var uppåt 70%.

Ibland hamnar böcker i ens ägo mer eller mindre av slump och jag är mycket glad över att denna hamnade hos mig. För även om boken ibland rör sig i mindre angenäma områden, vad som händer när kroppen förruttnar, så är det en intressant läsning. Ellervik är mycket entusiastisk i sitt författande och även om det kanske blir något utropstecken för mycket här och var, så är det ändå en spännande och även underhållande läsning.

Efter att ha läst denna har jag även lagt in en reservation på En dos stryknin av Olle Mattson, som tar upp gifter och giftmord i litteraturen. Så den onda kemin är ett ämne som kommer att visa sig igen framöver.

Titel: Dirk Gently’s Holistic Detective Agency
Författare: Douglas Adams
Utgivningsår: 1987

Ta en elektrisk munk från framtiden som tror på allt det där som du förväntas tro på, åt dig.

Ta ett blivande spöke, en tidsresenär och en privatdetektiv med en väldigt speciell klädstil som nästan hittar bortsprungna katter. Blanda allt så får du en Adamsiansk bok-cocktail som kommer ge dig energi likt den bästa vitamindrinken.

Annat som handlingen rör sig kring är bland annat en soffa som fastnat i ett trapphus, hästar i badrum och en diskussion om vad Newtons största uppfinning var. Låter det rörigt? Kan hända men underhållande är det i alla fall.

”Sir Isaac Newton, renowned inventor of the milled-edge coin and the catflap!”
”The what?” said Richard.
”That catflap! A device of the utmost cunning, perspicuity and invention. It is a door within a door, you see, a …”
”Yes,” said Richard, ”there was also the small matter of gravity.”
”Gravity,” said Dirk with a slightly dismissed shrug, ”yes, there was that as well, I suppose. Though that, of course, was merely a discovery. It was there to be discovered.” …
”You see?” he said, ”They even keep it on at weekends. Someone was bound to notice sooner or later. But the catflap … ah, there is a very different matter. Invention, pure creative invention.”

Då många hamnar på min sida efter att ha sökt efter Julklappen av Ray Bradbury tänkte jag ge konkreta tips på vart man hittar denna korta berättelse om pojken som trots annalkande rymdresa, längtar så efter julen och julklappen och föräldrarna som inte vill göra sin son besviken. På denna länk finns den på engelska. Vill man bestämt läsa den på svenska så finns den i samlingen Det eviga regnets dag.

En bok som för övrigt trillade in med posten idag. Det är något med titeln som jag verkligen fastnade för. Den engelska titeln är lika fin den: A Medicine for Melancholy. Det eviga regnets dag känns absolut passande efter den höst vi har haft. Till och med en höstromantiker kan få nog av regn, så kanske blir just läsningen av boken medicin mot melankoli.

 

Det har varit lite stilje på bloggen ett tag men det finns inget hot mot bloggens fortlevnad. Säkra källor ger vid hand att liemannen har fullt upp på andra håll.

Titel: The Rivers of London/ The Midnight Riot
Författare: Ben Aaronovitch
Utgivningsår: 2012

Peter Grant, polis i London, är på väg att ta nästa steg i sin karriär. Tyvärr verkar det som om han kommer att få en visserligen viktig men ack så trist administrativ tjänst, så långt bort från gatans action som man kan komma. Detta kommer ändras i och med att Peter en kväll får kontakt med ett vittne till ett bisarrt mord. Vittnet är nämligen ett spöke.

Istället för att bli en pappersvändare får Peter istället arbeta med Nightingale en gentleman av den gamla sorten som har hand om de fall där övernaturliga ting är inblandade. Så förutom att leta efter en mördare som sprider okontrollerbar ilska runt om sig, så behöver Peter lära sig magi och samtidigt försöka medla mellan trilskande flodgudar.

Ben Aaronovitch skriver rappt och likaså är handlingen i berättelsen. Även om vändningen när Peter kom på hur allting låg till gick lite väl snabbt, så är det ändå en underhållande läsning och det är främst de små finurliga kommentarerna som är behållningen med boken. Peter själv är lite för mycket testosteron för att jag ska fastna ordentlig för honom men det gör inget för det finns andra personer runt om som är desto intressantare. Nightingale den tweedklädde gentlemannen som kör en gammal Jaguar eller hushållerskan Molly som ljudlöst glider fram och lagar de mest underliga maträtter.

”So magic is real real,”I said. ”Which make you a … what?”
”A wizard.”
”Like Harry Potter?”
Nightingale sighed. ”No,” he said. ”Not like Harry Potter.”
”In what way?”
”I’m not a fictional character,” said Nightingale.

Så har det hänt igen. Stockholms gator fylldes åter av vackra ekipage och lika vackert klädda damer och herrar, unga som gamla. Det var åter dags för höstens härligaste höjdpunkt Bike in Tweed, som ordnades för andra året i rad av Cykelhistoriska föreningen. I sakta mak, genom Stockholms centrala delar med solsken och träd som står i höstskrud tillsammans med härliga människor, det blir inte bättre cykling än så här. Nyfiken på hur det såg ut kolla in Bike in Tweeds Facebooksida, fler bilder finns även här.

För vän av ordning 1 som saknar bokanknytningen vill jag bara säga att hösten är lika med tweed men misströsta ej för under veckan kommer även en bokrecension med koppling till nämnda tyg.

För vän av ordning 2 som tycker att det är konstigt att ett inlägg med titel lördag skrivs på en söndag, så är det bara ett uttryck för den frihet som en aspirerande tidsresenär tar sig.

Fredagsmys eller så kan det gå vid spontanbesök på bibliotekets avdelning för tecknade serier och science fiction.

Titel: An Optimists Tour of the Future
Författare: Mark Stevenson
Utgivningsår: 2012

Om den här bokrecensionen skulle ha ett ledmotiv, så skulle det bli R.E.M.s låt ”It’s the end of the world as we know it and I feel fine”. Det är nämligen svårt att inte få den här raden på hjärnan efter att ha läst Mark Stevensons jakt på framtiden idag. För även om framtiden kan se mörk ut med rapporter om smältande isar på Arktis och nästintill dagliga cancerlarm, så finns det hopp. Detta i form av ett gäng optimistiska forskare som faktiskt jobbar på att göra världen till en bättre plats.

Det är dessa forskare och deras idéer som Stevenson presenterar i sin bok och även om mycket i boken kan låta som ren Science Fiction så är detta något som sker här och nu. Även om Stevenson anlägger en positiv utgångspunkt så är naivitet inget som förekommer i boken. För även om kunskapen finns att förändra så visar det sig att det är svårt att ändra gamla vanor och tankesätt.

Det som tas upp i boken är bland annat nanoteknologi, transhumanism, artificiell intelligens och klimathotet. Ämnen som kan tyckas svåra för undertecknad som är humanist-ut-i-fingerspetsarna men Stevenson skriver på ett väldigt pedagogiskt och lätt(are) förklarat sätt. Sedan har han en humoristisk syn som gör läsningen lättsammare. Det är en bra bok som tar upp intressanta ämnen och inte minst det är en bok som fick mig på gott humör.

Titel: The Leftovers
Författare: Tom Perotta
Utgivningsår: 2011

Något gick helt fel med uppryckelsen, i alla fall om man får tro Jamison, pastorn i Mapletown. Den 14:e oktober försvann helt plötsligt miljoner människor runt om på jorden och kvarlämnad blev Jamison som nu ägnar sin tid åt att leta upp information för att kompromettera de som faktiskt försvann.

Andra försöker leva vidare trots den sorg som de bär på efter att ha förlorat hela sin familj. Vissa söker sig till den ny uppkomna sekten den skyldiga resten och andra försöker enträget leva vidare, nästan som att inget har hänt. Oavsett vilken väg de väljer så finns verkligheten där och pockar på och minnet av de som försvann är högst påtagligt.

Perotta har skrivit en fin om än lite bisarr berättelse om hur livet och framförallt människor kan (be)te sig väldigt märkligt åt. Hur svårt det kan vara att bli lämnad kvar i en situation som man inte förstår men ändå måste hantera. Historien rör sig i det lilla formatet, det är invånarna och framförallt en familj i Mapletown som vi får följa. Jag uppskattar att Perotta har lagt historien på den här nivån som blir mer personlig.