Arkiv för månad: april, 2013

Pack Men

Titel: Pack Men
Författare: Alan Bissett
Utgivningsår: 2011

Uttrycket ”man ska inte döma en bok efter omslaget” kan i detta fall appliceras på denna roman i form av ”döm inte Pack Men efter att den bland annat handlar om fotboll.” För även om detta skulle vara en orsak till att jag skulle dra mig för att läsa den, så är jag glad över att jag vågade se (läsa) förbi mina fördomar då det här är en bra bok. Alvin har precis avslutat sina universitetsstudier och drömmer om att skriva en roman. Bland annat tillsammans med sina gamla vänner sitter han nu på en buss mot Manchester för att se när Glasgow Rangers spelar i finalen. Han är egentligen inte det minsta intresserad av fotboll och både han och de andra mer inbitna fansen, funderar på varför han egentligen är där.

Som sagt fotbollen är bara en liten del ev berättelsen, istället är det en bok som fokuserar på vänskap, klasskillnader, drömmar om ett annat liv och att hitta sin identitet. Bissett har ett rappt sätt att formulera sig och det är väldigt många popkulturella referenser som bara svischar förbi. Han blandar både högt och lågt och låter även den skotska dialekten få ta plats i texten, vilket gör att jag ibland fick lite svårt att förstå vad som egentligen sades. Han delar även av textens dåtid mot nutid med ett par väl utsatta ma ma ma, vilket både kan ses ett uttryck för den ångest och saknad som Alvin känner för sin mamma som spårlöst försvann när han var liten. De kan även fungera som en melodi från en låt med Pink Floyd, då bandet tjänar som romanens husband.

Pack Men var en bok som överraskade mig och jag är nyfiken på att läsa något mer av Alan Bissett.

Annonser

Andlös Baby Jane

På torsdag så kommer Sofi Oksanen till den internationella författarscenen på Kulturhuset i Stockholm och efter lite vånda så bestämde jag mig ändå för att gå. Jag har tidigare läst Stalins kossor. Utrensning hörde jag nästan hela när den gick som radioföljetong på P1. Även om jag verkligen gillade dem så har jag inte kommit mig för att läsa mer men nu tar jag tillfället i akt och läser och lyssnar på Oksanen. Tidigare under kvällen kommer hon även att signera på Pocket Shop.

Det har även varit ganska dåligt med läsandet av dystopier så nu när Mattias Ronges Andlös släpptes idagarna och med presentkortspengar hos en fysisk bokhandel så var det ett givet köp. Nu återstår bara frågan, vilken av dessa jag ska börja med?

The Nobody Titel: The Nobody
Författare: Jeff Lemire
Utgivningsår: 2009

I The Nobody så har Jeff Lemire utgått från H.G. Wells berättelse om den osynlige mannen och även om de stora dragen är de samma, så har Lemire lyckats med att skapa en egen och i vissa hänseenden, bättre historia.

Bland annat för att den osynlige mannen här blir mer sympatisk. Han visar fortfarande aggressiva och paranoida tendenser men försöker dämpa dem och hålla sig undan de verkliga farorna som inte bor i honom utan finns i någon annan, en före detta kollega. Han tar även på ett helt annat sätt ansvar för det hans forskning har lett till och kan med alla medel se till att den inte hamnar i orätta händer.

Till en början så väcker han uppmärksamhet med sin bandageinsvepta kropp men efter ett tag så börjar även han att bli en del av vardagen. Tills en dag då allt ställs på sin spets när en kvinna försvinner. Den osynlige mannen får klä skott för allt det som vi inte vill se hos andra samt det vi inte heller vill se i oss själva.

Teckningarna är fortsatt Lemirekantiga men denna gång har det svartvita fått sällskap av en ljusblå nyans som ger ett extra djup åt bilderna. När historiens fokus skiftar till det som har hänt tidigare, så skiftar även bildernas karaktär och blir istället mjuka akvareller. Exempel på detta visas i bilden nedan.The Nobody - tecknarstil

Så vad det här med tyskan. Eftersom detta album är slut på engelska så fick det bli den tyska versionen och nu är min skoltyska minst sagt ringrostig men det är ingen speciell svår dialog och som med de bästa serierna så berättar även bilderna en hel del.

Essex County

Titel: Essex County
Författare: Jeff Lemire
Utgivningsår: 2009

Den enda nackdel som kommer med att ha läst ut Essex County är insikten att jag nu inte längre har en verkligt bra lässtund framför mig. För Essex County är bland de bästa tecknade serierna som jag har läst i år och även om jag med all sannolikhet kommer att läsa om den, så kommer jag sakna känslan att bli omfamnad av en bra berättelse.

Josefin på Nobelprisprojektet myntade det fina uttrycket som ett gosedjur för hjärnan men jag vill modifiera detta något och säga att Essex County är som ett gosedjur för hjärtat. För det finns så mycket kärlek, sorg och försoning på dessa dryga 450 sidor med så väl utmejslade karaktärer att det inte går att värja sig.

Berättelserna rör sig kring ett antal personer som på ett eller annat sätt binds samman antingen det är genom släktskap eller tillfällig vänskap. Mycket mer än så tänker jag inte avslöja för en stor del av behållningen är att få lista ut hur dessa tillsynes skilda liv kopplas samman. För den som möjligtvis vill få lite mer kött på benen än den här tokhyllningen som det blev, så kolla in Top Shelfs hemsida.

Jeff Lemire har en ganska kantig och trubbig tecknarstil och jag skulle inte säga att den är speciellt snygg. Istället har den en speciell karaktär som väl passar till berättelsen där personerna är både kantiga men ändock kärleksfulla.

Serien är svartvit men då jag tillhör den kategorin som uppskattar serier utan färg, så jag kan inte säga att detta är något som stör. Istället fungerar detta bra och sekvensen som visas nedan i vilken Lemire med bara några streck visar hur flyktiga tankar och inte minst minnen kan vara, hade nog inte varit lika effektfull om den varit färglagd. Det svartvita ackompanjerar bra till karaktärerna och deras handlingar som trots allt är allt annat är just svartvita.

Eftersom kråkor har en speciell plats i berättelsen, så får de även tjäna som betygsunderlag. Essex County får fem av fem möjliga kråkor.

Essex County tecknarstilKlicka på bilden för större format

Be för mig

Titel: Be för mig i tusen år
Författare: Yiyun Li
Utgivningsår: 2011

Noveller är ingenting som jag plockar upp i första hand och nu när jag har läst ut Be för mig i tusen år, så funderar jag på varför. För när de är så väl berättade som Yiyuns, så är det en ren fröjd att få ta del av de olika levnadsödena. Även om en del av berättelserna är lite märkliga är de ändå väldigt mänskliga.

Berättarstilen är vass och många av berättelserna rör sig kring människor som på ett eller annat sätt har hamnat i kläm med det kinesiska samhället där byråkratiskt virrvarr och skuggboxning är en del av vardagen.

Min favorit i denna samling är den novellen Tusen år som handlar om en man som är på besök hos sin dotter som bor i USA. Hur de båda känner sig begränsade av sitt språk efter att ha levt och växt upp under förhållanden där de inte fått prata öppet om sin vardag. Hur språket har blivit en boja och hur den kan lösas genom att inte prata på sitt modersmål och hur befriande det kan vara att få prata kinesiska med någon som inte förstår.

Lemire x 2

Med posten idag kom två seriealbum av Jeff Lemire som på sistone har blivit en personlig favorit. Så förutom lyxen att nu kunna gotta ner mig i två olästa album, så ges även tillfälle till att träna på skoltyskan. För när The Nobody sedan länge är slutsåld på engelska så får man helt enkelt ta det näst bästa.

Bibliotekslån

Likt för en vecka sedan blev det även denna helg ett nytt besök på biblioteket. Denna gång garderade jag mig och lånade två böcker. För även om en del av min vardagliga lästid har krympt något i och med att jag nu börjat cykla tilll jobbet (hej vårlängtan), så blev jag varse i och med läsningen av Be för mig i tusen år, hur snabbt det går att läsa när jag läser en bok översatt till svenska och inte minst hur trevligt det är att läsa på sitt modersmål.

För även om jag hellre läser engelsk litteratur på just engelska, så tar det, om än marginellt lite längre tid att läsa dem. Tack och lov behöver jag inte hålla fast vid principen att jag hellre läser på originalspråk när det kommer till kinesisk litteratur, så hurra för översättare och till biblioteket som tillhandahåller böckerna.

Böckerna på bilden som har allt med inlägget att göra är Yu Hua Att leva och Sijie Dai Balzac och den kinesiska lilla skrädderskan.

Kina med tio ord

Titel: Kina med tio ord
Författare: Yu Hua
Utgivningsår: 2013

Bland annat med ord som: folket, läsande, revolution och plagiat så beskriver Yu Kinas utveckling från tiden under Maos ledning till Kina idag. En utveckling som bara på dryga 40 år har skapat ett nästintill helt nytt samhälle. Från en tid där den mesta skönlitteraturen klassats som giftigt ogräs till idag när piratutgåvor översköljer marknaden. Från då när orden ”glöm aldrig klasskampen” var tryckta på örngotten till idag när Yu hittar fiktiva intervjuer med sig själv i medierna.

Med personliga betraktelser och minnen från sin egen barndom ger Yu en bild av den utveckling som landet har genomgått och de problem som fortfarande är kvar att lösa. För även om det idag råder en positiv optimism vilken härrör ur den enorma ekonomiska utvecklingen som har skett de senaste åren, så är klyftorna mellan rika och fattiga överväldigande.

Det är mycket att förundras, förfasas och fascineras över i denna bok som ger en bra ingång till Kina och dess befolkning. Jag uppskattar verkligen att Yu lägger sina betraktelser på det individuella planet, då jag alltid har intresserat mig mer för historia i det lilla formatet. Det vill säga hur de politiska besluten faktiskt påverkade den vanliga människan. Yu rör sig skickligt kring sina tio ord för att visa just på det stora i det lilla.

Comics Worth Reading, så tipsades det idag om denna webbserie. Worsted for Wear heter den och vi får följa ett gäng stickgalna kvinnor och män. Hur härlig som helst och igenkänningsfaktorn är hög.

Be för mig

Min strävan efter att läsa lite kinesisk skönlitteratur har bland annat bidragit till att jag hittade Bokbergets blogg och därmed inköp av Yu Hua, som nu är utläst. Recension kommer om någon dag.  Efter att ha hittat en Kina-utmaning hos Lyrans Noblesser, så fick jag uppslag till vilken som skulle bli nästa bok i temat. Tur att i alla fall ett bibliotek hade öppet denna långa påskhelg. Speciellt med tanke på att min planering för helgläsningen blev något lidande på grund av en efter-jobbet-trötthet i torsdags.