SONY DSC

Ibland går fantomen på stadens gator som vanlig man, ett känt djungelordspråk som här kan översättas till ibland går smutstiteln och köper så kallad vanlig litteratur.

Mari Strachan Jorden sjunger i B-dur
”En kritikerrosad debut där vi får följa en ung flickas möte med mörka familjehemligheter – och hur hon hanterar konsekvenserna av sin upptäckter.”
Helt ok söndagsläsning men lämnar inte så mycket kvar att fundera på. Kändes som en rätt ordinär berättelse med ett inslag av vardagsfantasy.

Sara Gruen Aphuset
”Som i Water for Elephants ger Sara Gruen oss en varm och tankeväckande historia om ett rörande förhållande mellan människor och djur.”
Gav upp efter en knapp tredjedel då Gruen lägger upp sin historia på ett allt för stereotypiskt sätt. Kanske en bra bok för den som vill ha det invanda men trist för dem som inte vill ha det.

Karen Thompson Walker En tid för mirakel
Ya-dystopi som har fått fina recensioner men som dystopi så är den rätt ordinär. Gillar inte att hon rent berättartekniskt underminerar sin berättelse genom att vid flera tillfäller avslöja hur det går. Förstår inte varför vissa författare känner att de måste skriva sina läsare på näsan, för även om boken riktar sig till en yngre publik så ska man inte idiotförklara dem.

Uwe Timm I skuggan av min bror
”I december 1942 ansluter sig Karl-Heinz Timm, 18 år gammal, frivilligt till Waffen-SS. /…/Boken är ett försök att utforska gråzonerna mellan det onda och det goda.”
Det här kunde ha blivit så bra men då Timm egentligen inte har så mycket mer information att använda sig av, än sin brors knappa dagboksanteckningar så känns det som om att han mest skrapar på ytan över ett tung och stort ämne. Det är intressant men det är för många frågor som aldrig blir besvarade och det blir i slutändan lite väl tunnt. Trist för av dessa fyra så var det denna jag hade störst förväntningar på.

Annonser